Isabellas båtfärd

Isabella ville resa, med sitt skepp så ståtligt så
Över jordens alla vatten, genom himlavalv, må ni tro
Jag såg henne packa väskor, släpa allting till sin båt
Bort på kajen där stod mamman, helt förkrossad av sin gråt
Uppå fartyget sågs vanka flera sjömän och en katt
Alla skulle hjälpa henne hålla kursen dag som natt
Isabellas vackra klänning liksom dansade där hon sprang
Och snart saluterade kanoner, ”Lycka till”, med flera pang
Efter veckor där på vattnet, genom regn och dis och sol
Isabella tog en sax och gjorde klänningen till en kjol
Det är slitigt, tungt och smutsigt, varje dag här på min båt
Så när Bella bar och lyfte, blev hennes klänning ej mera våt.

Hon ville segla över havet med en sång
men den får inte vara sorgsen inte heller på tok för lång
Över havet, men hon längtar efter sand
Och när tiden väl är inne kan hon kliva av i främmande land

Men så plötsligt sent en afton då all besättning varvat ned
Långt där borta i skeppets akter sågs pirater fler och fler
Isabella gömde katten och sig själv bakom en mast
Det var sjögång vill jag lova och båten krängde med tvära kast
Snart ett möte med delfiner, alla glittrar i solen ljus
Dessa leder henne framåt, visar vägen mot ett hus
Men detta huset var en hägring, bara skimmer från en våg
Isabella börjar drömma, det var ju nånting som hon såg
Ja, till slut så ser hon stranden, där gyllne sand möter ett hav
Och med katten vid sin sida, hennes lycka lyser klar
Isabella lämnar skeppet, i stillhetens varma famn
Med kärleksfulla drömmar i paradiset når hon sin hamn

Hon ville segla över havet med en sång
men den får inte vara sorgsen inte heller på tok för lång
Över havet, men hon längtar efter sand
Och när tiden väl är inne kan hon kliva av i främmande land
Hon ville segla över havet med en sång
men den får inte vara sorgsen inte heller på tok för lång
Över havet, men hon längtar efter sand
Och när tiden väl är inne kan hon kliva av i främmande land